Tisdaxmys

Var och hämtade en ny bil igår. En Ådii A6 -99.. Den fungerade om en klocka, även i högfart, men precis när jag kommit in till samhället dog skiten. Antagligen något lätt som carl fixar med hammare och spik.
Eftersom vi lyckades smita iväg utan barn så passade vi även på att gå en sväng på Elinsesplanad igen. Fanns inte så mycket mer än solbrillor, paraflax, plattång och sminkborttagningsservetter.. Skulle vilja uppdatera min gaderob med färgstarka sommarkläder - men varför, det är ju inte direkt så det är någon sommar ute.
Väl hemma hann jag inte mer än sätta igång med disken så kom Sandra, vi satte igång direkt och koka ihop tacos. Strax efter kom Tuva, och hennes pappa tog med Carl och åkte mot lidköping och tisdagsklubben.
Tacos går alltid hem, Tuva kunde väl ätit bättre men hur mycket brukar en 5 åring äta? Elias åt lite gröt och lite majskorn. Jag och Sandra vräkte i oss två var. Tur att det räckte till en matlåda sen, så sandra har något att äta idag på jobbet..
Nattningen tog inte ens 15 minuter och både Tuva och Sandra satt i soffan, tysta som små möss och kollade på smurfarna. Tuva säger att Smurfarna finns på riktigt, det har hon sett på film. Och tur är väl det, då kanske sandra kan fånga gamelsmurfen en vacker dag.
När barnen sov, Sandra hade åkt då blev det knäpptyst i huset. Jag satt som förstenad framför datorn med Lana del Ray i högtalarna och njöt. Njöt av ensamheten. Det är så skönt att bara sitta lyssna på musik och tänka. Mitt liv är nästintill perfekt (en häst och en och annan unge till sen så).
Men som skrivet - jag måste sluta drömma!! Jag blir tokig, inatt vakna jag flera gånger och tittade så Elias verkligen låg där och snusade brevid mig. Jag drömde att någon spolat tillbaka tiden, och vad ett beslut kan ändra hela ens liv. Ibland blir tankarna/drömmarna överväldingade.
Carl skrattar ofta åt mig, med all förståelse, jag tycker morgondagen är hemsk, det är något jag inte kan kontrollera och jag är ett sådant jävla kontrollfreak och tycker inte alls om överaskningar. det skrämmer mig. Och det är just det morgondagen är - en stor överaskning. Tankar som - kanske dör jag imorgon, tänk om jag vaknar och inser att mitt liv enbart är en dröm.
Kommer såväl ihåg känslan och tanken när jag vaknade på neo och Elias fattades i rummet, jag skrek högt på Carl att han skulle vakna.. På 2 sekunder hann jag tänka - han finns inte allt är bara en dröm. Men det var ju bara sköterskan som tagit ut honom för att sätta en ny sond.
Men det kanske är så, mitt liv är för bra för att vara sant, en dröm, och det är nog det jag är så rädd för, förlora allt..
Herrejösses, man får inte fastna i tankarna, måste ju iväg, ska hjälpa till på stuteriet idag!

Liknande inlägg

Kommentera här: